Linnea Zakrisson

Så hoppningen igår då. Jag, Pajs och Evve åkte dit och jag var så sjukt nervös. Dels för att jag aldrig testat terräng förut, dels för att Pajs lätt kan bli lite taggad och dra på rätt ordentligt när vi hoppar, och dels för att det hade regnat så det var blött och halt där vi skulle vara och Pajs är ju fortfarande oskodd.

 

När vi kom fram var min grupp redan på plats. Den bestod av tre kids i 14-årsåldern. Dom var rätt grymma. 

Banan var stor och det fanns hur mycket hinder som helst, och dom flesta var i alldels lämplig höjd för mig och Pajs. Var som sagt sjukt nervös i början men efter att vi hoppat ett par språng började både jag och Paj slappna av lite mer och inse att det faktiskt var kul. Riktigt kul! Jag var nog den som skrattade absolut mest under hela passet och jag är så himla nöjd med min lille häst. Hon var hur duktig som helst och tyckte nog att det var lika roligt som jag. Tvekade bara ett par gånger i början men det berodde mest på mig, sen hoppade hon hejvilt över allt jag styrde mot, utan att för den sakens skull dra som en toka utan lyssnade bra. Att hoppa terräng är verkligen något vi ska göra igen!

Kul även att en av dom andra tjejerna hade en B-ponny som hette Kakan. Och hon hette Linnea. Linneorna, Kakan och Paj!

 

Snälla Johanna var där och tog massa fina bilder