20130525

Åh vilken liten guldklimp jag har hittat! 
Årets första tävling idag alltså och Paj skötte sig hur fint som helst. Lite stressad i början, men efter 5 min på framridningen (om ens det) märkten hon att jag bad om precis samma saker som vi gör hemma varje dag. Inga konstigheter och hon slappnade av och började lyssna. 
Första klassen var trail open och det gick över förväntan. Målet var att ta oss runt utan att diska oss eller att hon stegrar, höga krav på den lille alltså öhhh....
Först ut var bron och den var lite läskig först men när hon testat med två hovar och backat av kom hon på att broar är ju inget att bry sig om utan gick rätt över. Hon gjorde en superfin ryggning, behövde bara vinkla bäckenet lite och hon ryggade spikrakt bak i fin takt. Fick även till en rätt bra vändning i boxen men på grund av mitt klanteri fick vi en liten bomträff när vi skulle gå ur boxen. Sist ut var grinden.. Sist tyckte Paj grinden var så läbbans att hon stegrade lite lätt ett par tre gånger och jag var nära att tappa den, men den här gången gick hon super. Ställde mig, öppnade och hon betedde sig som Kajsa = inget är farligt, lyssnade skitbra och betedde sig lugnt och sansat. Vi var 4 ekipage som startade och det slutade med att vi vann trailen vilket ju var jättekul!
Slutsats trail: Ingen superritt, mycket pga mina missar, men jag var jättenöjd! Speciellt med tanke på att det var vår andra trailstart ever och första starten för iår!
 
 
Sen hade vi lite tid mellan nästa klass som var horsemanship och hon gick så jääääävla bra på framridningen då. Gjorde klockrena byten, lyssnade extremt bra, var mjuk och fin i hela kroppen, fick till superfina rollbacks så jag tänkte att jag skiter i hur det går inne på tävlingsbanan, jag var nöjd ändå!
Och det var bra att jag bestämt mig för det för inne på banan blev hon spänd och jag glömde rida med kroppen vilket resulterade i att det blev en ful dragkamp mönstret igenom. Kan inte direkt säga att railworken blev mycket bättre heller, men efter ett tag kom jag på att jag har ett säte jag kan använda och det gick något bättre. Kom trea av tre höhö
Slutsats horsemanship: Gick dåligt men det berodde på att hon blev lite spänd och jag glömde rida, my bad alltså!
 
Sista klassen var reining. Är alltid lite svårt att rida fram ordentligt eftersom det galopperas, stoppas och vänds hejvilt på framridningsbanan innan de klasserna. Nu var banan rätt liten också och eftersom hon ändå vart igång nästan hela dagen bestämde jag mig för att satsa på mjukgörande övningar istället för galopp. 
Själva mönstret gick rätt bra.
Det jag kände att vi båda slarvade med var fattningarna, få till bättre temposkillnad mellan stora och lilla volt, stoppen och rollbacksen. Vi kom ut i rätt galopp båda gångerna, men kan inte direkt säga att det var dom snyggaste rollbacksen vi gjort.. Det jag däremot var mer nöjd med var formen på volterna, att det var rätt bra skillnad på stora och lilla, spinnen och bytena. Blev inte klockrena byten men dom bästa vi gjort inne på banan i alla fall. I den här klassen var vi 7 pers och efter vår ritt var jag som sagt rätt nöjd, men kände inte att det var någon rosettritt. Men tydligen var det det och vi vann! Jättekul! Det är väl så att man själv upplever allt mycket mycket sämre än vad det ser ut och det är ju bra det.
Slutsats reining: Lite missar, men än en gång mycket på grund av mig. Ändå helt okej nöjd med ritten.
 
 
Försökte få till en fin bild på henne med rosetterna, men hon var nog lite trött och ville inte riktigt vara så snygg som hon kan. Av tusen bilder var det en hon bjöd ett öra på, resten såg hon mest leds ut haha!
 
Överlag är jag i alla fall supernöjd med henne. Hon har verkligen blivit så sjukt mycket lugnare mot tidigare. Bara det att hon sänker sig och pausar när jag ger henne långa tyglar utan att bry sig om att andra nya hästar galopperar runt henne känns så himla bra! Att hon kan stå bredvid en gnäggande hingst utan att ens vrida på öronen är också guld! Och att hon kan bli lämnad bunden vid transporten utan att försöka fly känns obeskrivligt. Knöt upp henne, gick iväg en sväng och hittade en sovande häst på exakt samma ställe när jag kom tillbaks! 
Jag vet att man inte ska jämnföra hur hästen är hemma och på tävlingsbanan, men nu gör jag det ändå. Tidigare var skillnaden i hennes beteende mycket mycket större, men nu börjar det bli mer likt. På framridningen är hon  lika cool som hemma, så det är bara att bli lite mer van och trygg inne på själva tävlingsbanan, men det kommer väl. Fick väldigt mycket kommentarer om att hon verkligen lugnat sig och att det ser lugnt och trevligt ut inne på tävlingsbanan och det är ju alltid kul att få höra. Känns så himla bra att man gör något rätt!! 
Hon är rätt bra awesome! Lätt värd varenda krona och svettdroppe!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0